Är mitt uppe i all logistik och flyttröra, men det är kul! Kan ju verkligen säga att det rör på sig   . Känns spännande att flytta tillbaka till Gästrikland igen efter mer än 20 år, även om det nu var gården som avgjorde var jag hamnade i mitt sökande. Känns otroligt befriande och priviliegat att kunna välja fritt var jag vill bo. Tar ju med mig jobb och i och med att jag är förskollärare så kan jag ju jobba var som helst under förutsättning att det finns barn, om jag nu i framtiden vill jobba mer vanligt vill säga. Just nu tänker jag satsa för fullt på mitt företag! Är så peppad och taggad!!!

De första hästarna har lämnat gården. Ninnis fyra islänningar flyttade till deras nya gård igår. Var lite blandade känslor att se dem åka. Glad för deras skull att de verkar hittat ett bra ställe att bo på, men lite vemodigt att det blir så långt mellan oss. Tur facebook finns! Ninnis sambo har jobb på andra sidan mälaren så de nämnde redan i somras att de nog var på väg att leta något närmare. Skolbarnomsorgen i Enköping fick dem att leta i raskt tempo då de skött sig uruselt, faktiskt under all kritik. Han är folkbokförd här och Ninni ringde skolan som inte hade en aning om något nytt barn men lovade att ringa upp. Något samtal kom aldrig så nu är han tillbaka i sin gamla skola i Häggdånger tills de kommit på plats och vet var han ska börja. I samma veva bestämde jag mig för att flytta. Så, nej vi är inte ovänner på något sätt om någon nu tror det   .

Idag tog jag en paus från flyttröjet och var på barnkalas. Skönt att komma ifrån trots att det kändes lite olägligt med kalas mitt i all tidspress. Behövde en mellandag också. Har haft en tung huvudvärk idag, men jag kom på att jag är så dålig på att dricka vatten. Jobbar som en slav men glömmer att dricka. Jo man tackar för den skallebangen! Började när jag la mig på alla fyra i solgasset på altanen och skrapade hundarnas tänder rena från tandsten. Ligga med huvudet som lägsta punkt i solen var visst inte att rekommendera   . Men hundarna fick schyssta garnityr!

Vill tacka Gun-Britt och Annika som hjälp mig de här dagarna! Gun-Britt har delat mat och fyllt vatten i hagarna så jag kunnat greja här hemma och Annika har hjälp till att röja ur stallet under två dagar. Imorgon kommer mina föräldrar och hjälper mig med trädgårdsjobb (jag har börjat att rensa grusgångarna på ogräs och klippa buskar). Själv åker jag till Månbacka (gården heter så) och sätter shettistrådar på hagarna. Hagarna är stängslade redan men mina småtroll behöver en till tråd mellan den nedersta och mellantråden, annars kommer några gå ut när betet börjar tryta i hagarna. Om två veckor går stora flyttlasset! Helt galet snart, men åh så skönt!

Annika plockade ner saker och märkte upp. Nu är så gott som hela stallet tömt på all inredning och alla saker.

Själv mockade jag ur boxar, här fårboxen för tredje gången i år. De har bytt boxar fram och tillbaka lite. På Månbacka blir det ett eget fårhusmed utgång till en vinterhage. Om somrarna ska de gå i min skog och äta sly och gräs. Ett riktigt fårliv!

När så stallet var klart kom det "roliga" jobbet. PÅ med andningsmask!

Hela logen skulle sopas ner i stallet och kastas på dynghögen. Jag har bäddat med tjock lager med halm för att den ska suga upp ev fukt under från stallet. Det och massa spillhö blev två ENORMA högar att kasta ut. Men nu jäklar är det så snyggt att det går att ha logdans och kräftskiva om nästa ägare vill det!

Första flyttlasset går iväg

Vi hörs!         

På flera kommentater har jag förstått det som att det är många som tror att jag är sjuk eller av annan ohälsa tvingats stänga ner verksamheten. Tack för all omtanke, men jag mår bra. Har varken kört huvudet i en betongvägg, bränt mig eller har nån sjukdom. Heller ingen i min närhet. Jag kom bara till en punkt när jag kände att nu är det dax att lätta vingarna och flyga bort från gården i Trogsta och hitta nytt ställe att slå rot på. Beslutet kom hastigt och med stor vånda eftersom jag vskyr att göra mina elever och kunder besvikna. Men känslan att jag vill bort härifrån har funnits egentligen sedan jag flyttat in för tre år sedan. Då flyttade jag ner från fjällvärlden, hittade den här gården och slog till eftersom det inte fanns så många gårdar att välja på just då. Jag har ju min familj och vänner här i trakterna (njaa inom 15 mils radie men ändå...). Min gård är fantastisk! Jättefin, ligger fin och i ett trevligt område, lagom nära stan, skolbuss för den som önskar, bra och mänger av ridvägar och trevliga hjälpsamma människor. Men jag har aldrig känt mig hemma på slätten. Jag saknar skogen och Enköping har aldrig känts som mitt ställe på jorden. Gården är trång för att ha verksamhet på och även om jag har tillstånd från både länsstyrelse (djurskyddet) som gått igenom mått och regler för både stall och hagar och antalet hästar jag har och kommunen så är det krävande att rådda allt på sån liten yta. Compact living kan jag verkligen säga!

Att beslutet kom så plötsligt berodde på att vi, Ninni, Stefan och jag städat upp i hagar och stallet efter alla hästar. Jag kände att ska jag flytta gör jag det nu innan hösten och vintern kommer och hästarna ska hem från betena och skitar ner igen så jag får börja om. Då utan hjälp av Stefan som är en klippa då han kör alla tänkbara maskiner och har kontakter att hyra. Då ska jag stå ensam och lyfta med dynggrep.... 

La ner verksamheten då det inte var någon ide att dra igång för att sedan ändå lägga ner och den tid som nu är framåt behöver jag ha till att flytta med allt vad det innebär. Det kändes inte rätt att dra igång nått heller halvhjärtat bara för att. Det är inte snällt mot kunderna. Men jag hade en sjuhelvetes huvudvärk när jag fattat beslutet och lagt ner innan jag ens hade nått alternativ att ta vägen på. Att flytta ett bohag är nog så jobbigt och krävande. Att flytta bohag och över 20 hästar, får, katter, hundar, kaniner och krullisar är ännu värre! Allt ska planeras och logisteras. Att hitta e gård som sväljer över 20 hästar  är inte heller självklart enkelt. Jo att hitta en gård med marker för det, men inte med befintligt stall alt vindskydd och gärna fler än ett eftersom alla hästar inte kommer överrens och kan vara sambos. Att hinna flytta, bygga stall och hagar och vindskydd och få ordning innan frosten kändes taight, och ändå slängde jag ut mig i det. Men jag vägrade att mocka om den här gården till våren nu när jag ändå mentalt var på väg. Ibland är det bara göra! Sätta på autopiloten och köra på om det ska bli nått.

Allt gick helt overkligt snabbt och smidit! Ja jag har inte flyttat än men jag är på gång då jag har köpt min drömgård. Flyttdestinationen går till Sandviken. Till en gård på landet bland skogar och hästgårdar. 10 ha egen mark, befintligt stall med 9 boxar, massa vindskydd och hagar. En alldeles egen ridlada och ovalbana. Det är sånt lyx att det finns egentligen inte! Eller jo det är ju just det som det gör, finns alltså. Har 2 ha skog där fåren och krullisarna ska beta sly som de älskar och behöver och de får en alldeles egen lada med varsina bås i. På gården finns det några inackorderade islandshästar som kommer få bo kvar. Det känns kalas att få både ridsällskap och folk att umgås med i stallet och hjälp när det behövs. Det är något jag verkligen saknat här. Att alltid rida och träna ensam är tråkigt för en social prick som mig. Det krävs otroligt mycket kraft för att hålla ångan uppe. Visst man kan skaffa medryttare, men det känns lite snett att jag ska betala hästar för att andra ska rida med mig... Bakvänt liksom. SEn i ärlighetens namn är jag rätt pjåskig med hur de rids också.... Om de skadas när jag sitter på är en sak, jag är långt ifrån superduktig själv men om det sker med nån som lånar dem är en helt annan sak.

Själva stallet och allt som rör djurhållningen är godkänt av länsstyrelsen och det får vara upp till 38 hästar på gården på de vindskydd och boxar som finns nu. Så nog finns det plats för oss! Då har de ju dessutom räknat på islandshästar. Att jag kunde ha så många hästar på den här lilla gården berodde på att de är så små att hagarna ändå räcker till att galoppera omkring och leka i. Det har de kollat och vägt in i sitt godkännande.

Min gård här i Trogsta är perfekt för den som har upp till 5 hästar av stor ridhäst typ. Ribanan är belyst och dränerad. Uteboxarna är på 9 m2 och nybyggda hösten -11. En utebox av c-ponny mått. Två vindskydd om sammanlagt 45 m2 och såklart lillstallet med 8 boxar godkänt för shettisar upp till 107 cm mh och som tillfällig uppstallning för hästar upp till ca 140 cm mh. Stallet har genomgått uppfräschning och åtgärder som t.ex ventilation har förbättrats. Hagarna är instängslade och klara och stora ligghallshagen dränerad och sandad. Kan rekommendera den som vill ha en mindre gård nära stan och ändå på landet. 

Nu lite bilder och inte bara massa babbel   

Maisan sätter fart! Då är det bäst att flytta på sig så man inte blir tacklad tycks Lekis tänka. Båda har eksem av myggallergi och Maisan är smord med tjärsalva på manen och svansen, där av det skitiga täcket. 

Brellir börjar bli stor och grann och ska ridas in efter nyår. Jag har ingen brådska med unghästarna. Han är visserligen fyllda tre år men hade en tillväxt period i våras som försenade hans utveckling då han växtre ifrån sin kropp. Nu har han börjat komma ikapp.

Småttisarna Sarv och Ripa

Gosa med matte är mysigt tycker både Sessan och Samanta.

Och Lekis!

Och Vilda! Tror inte jag har nån som inte är en knäsittarhäst faktiskt.

PeGe

PeGe med tuppkam

Titta vilket som kommit hem! Har hämtat hem Röding och Nirmar från hingstbetet. Lämnade dit små pojkspolingari slutet av apriloch hämtade hem tonårskillar! Jösses vad de vuxit! Var tog mina föl vägen?!

Nirmar,fölet som skade ögat under bondeinspelningen. Men han klarade synen, fast det var lite på håret om bölden skulle spränga linsen på honom.

Röding

Någon har tagit sig vissa friheter....

Mysfaktorn är hög över gården...råkade slå ner lampskärmen i en flugjakt. Nu är det ju ingen ide att sätta upp den.

Vi hörs!    

Jag måste tyvärr meddela att all verksamhet (ridgrupper, familjedag, djurskötselgrupper) på Fjällbäckens häst- och ponnygård måste läggas ner omgående pga privata skäl.

Jag har ingen möjlighet att driva den vidare men undanber mig frågor om varför och vad som händer nu. Det är en privat angelägenhet men också det största baksmällan jag någonsin fått i livet.

Jag ber om ursäkt för både den besvikelse och förvirring som nu uppstår. Det här var det sista jag önskade men tyvärr inget jag rår över och kan påverka.

Det kommer finnas ett antal snälla barnponnys samt avelsston till salu till goda hem! Dock är alla ej förhandlingsbara! Lämnas ej ut på foder eller lånas ut på annat sätt!

Vänligen Johanna Nordin

Wow jag är ju bäst!!   Jag slog rekord! Gick in en typ duschkabin där det blåste runt lådsaspengar och jag satte rekord! Har ju sagt att jag gillar att tävla så jag gick in och roffade åt mig! Inställning var: det är på riktigt! Efter den här sommaren med koliker och havererad bil så funkar det jäkligt bra!

Johnny och jag övervakar noga att rätt resuktat skrivs in   

Jajamänsan DÄR satte jag ribban!

Att jag inte fick nått pris kan vi tala tystare om   . De ringde igår kväll och frågade om jag var kvar i Prideparken för att kunna ta emot priset..... Nej självklart inte! Man kan ju inte ha flyt HELA vägen....Det är ju alldeles för mycket begärt i mitt liv   . Men men nej då jag tar ju inte alls tävling på största blodigaste allvar så jag gav så snällt bort mitt förstapris till nån annan (tönt!!)...ja just det jag var ju ingen dålig förlorare... och får sitta hemma och känna mig som den enormt stora vinnaren som dessutom är superschysst! Hmpf...   

Fast...när jag tänker på det...Annika nämnde nått om en bok från TCO-tältet   . Jag hade ingen aaaning om var jag var       Hahaha!!!

Vi hade en jättekul fredagkväll. Maria och jag blev lite sena in till grillfesten bara. Förstår inte alls varför!?   Klockan tre kom vi på att vi bara hade tre timmar på oss att mata djur, gå runt bland hagar och visitera hästar och fylla vatten, duscha, åka in till Stockholm och ta sig till festen...

Tack för en trevlig kväll! Eller förkväll.

På natten hamnade vi dansklubb och öste järnet.

Om sanningen ska fram försöker jag dansa bort en rätt dryg icke dansat "dam" som ramlade in i oss ideligen.

Oups! Somliga ska nog inte ha mer... Hahaha!! Så illa som det ser ut var det inte. Annika spexar.   

Nu ska jag in till Sundbyholm och kolla på NM för islandshästar   . Jag menar, vad är en Pridefestival i jämförelse mot nordiska islandshästar?   

Vi hörs!

Ber om ursäkt för ett urkasst skrivande idag men hjärnan är inte riktigt påkopplad. KOm i säng klockan tre inatt och i denna flugsommarhögsäsong(det var ett långt ord!) har det blivit lite si och så med sömnen. Sov över i STockholm inatt efter att ha pratajat på schalgerkvällen på Priden med mina vänner Annika, Maria, Emil och Jessika och träffat några av bondetjejerna som hastigast. Tusen tack till Ninni som nattade och väckte vovvarna! Jag är världens kycklingmamma och har aldrig lämnat dem över natten utan passning någon gång innan, så det var första gången de sov ensamma hemma. Däremot är de ju inte ensamma på gården.Men de tycks ha sovit bra, nu är jag hemma och ute med dem på gården.

Bilden får tala för sig själv...

Emil och Maria på hugget!   

Själv ser jag ut som ett fromt lamm i jämförelse med min colaflaska. Iallafall om man tänker bort döskallehalsbandet    Men eftersom jag skulle köra hem idag på fm var det bara att vackert sluta dricka och parta loss på cola sedan vi gått in i parken. Men det gick bra det med!

Annars då? Jotack det knallar och går   . Har bara tre hästar hemma i stallet     Men man ju får va glad för det lilla.... Resten är på semester i olika hagar.

Tärna, Svala och Tildra.

Lika som bär: Vilda och Samanta. Har fortfarande inte vågat ta av Vilda täcket sedan hon blev rakad vid ultraljudet när hon var sjuk.

På tal om bär, det är mycket hallon iår.

Det gillar Figaro och Najade!

Släppte inte Maisan på bete förrän nu för någom dag sedan, hon bantar ju. Men nu är det inte så mycket kräm i gräset längre. Saga hade Maisan som sin surrongatmamma förra sommaren när hon var föl. Glömmer aldrig när Saga stod och diade på Maisan fastän Saga mamma Cleo var i närheten. Men Cleo verkade inte ta illa upp och Saga hade två mammor. Maisan och Saga har inte gått ihopsedan i augusti -11 och det första Saga gör...ja ni ser ju själva. Jag blir rörd!

Och Rigmor hänger med sina vänner.

De gosigaste baggarna man kan tänka sig! Alla ska kramas och bli kliade.

Avslutar med en snyggast-i-världen-bild     

Het som solen när hagen ska fixas klart! Välkommen ut i fästingland!

Ikväll är det på't igen. Drar in på Pride med grillning och annat sköj!

Vi hörs!