Måste tyvärr meddela alla elever och föräldrar att jag lägger ner min ridskola och all verksamhet. Jag känner att jag sliter allt för hårt både rent fysiskt och inte får någon ledig tid då jag jobbar kvällar och helger. Det är mycket jobb för lite pengar och även om det förhoppningsvis skulle kunna gå att hanka sig runt ekonomiskt i frantiden så är det inte värt mödan och lönen. Jag lever här och nu och är inte bredd att lägga all min fritid på jobb och när fritidsintresset blir ett jobb tappar jag lite motivation. Det är ett faktum att hästarna blir sjuka och halta och jag kan inte låta skadade och krassliga djur jobba. Det strider mot min djursyn. När en häst varit sjuk måste den få chans att återhämta sig med lätt jobb. Tyvärr har inte alla den förståelsen och insikten. Att jobba som barnponny och ridhäst åt olika människor bryter ner hästen mer än att det bygger upp den. Det krävs mycket kunskap och känsla att rida en häst i rätt form och få den att utföra rörelser rätt. Man kan inte springa innan man kan gå som ordspråket lyder. Därför blir det mycket skritt och grundövningar, för både häst ch ryttare. Tyvärr har inte alla den insikten heller. I slutändan är det jag som står med veterinärkostnader och kostnader för kiropraktor då hästarna jobbat snett och gått i fel form. Jag kan inte hitta motivationen att låta mina djur jobba fel när elever inte förstår varför.

Men framför allt är det för mycket jobb för alldeles för lite betalning. Det är en sak att ha hästar och jobba åt sig själv och en helt annan att bara göra det för andra. Hur det än är blir jag heller inte yngre. Jag har ingen lust att slita ut min kropp för inga pengar. All tid i stallet är jobb när jag har verksamhet. Något jag inte tror alla tänker på. Det blir många timmars gratisjobb före och efter en lektion. Det är den bistra sanningen.

Jag tänker inte sluta med hästar. Inte sälja gården. Bara tänka om och tänka på mig själv. Mitt liv och min tid. Jag har två yrken att falla tillbaka påäven om jag i dagsläget funderar och är sugen att studera på distans. Till vad behåller jag för migf själv då jag har flera olika tankar och viljor inom mig.

Tack för den här tiden!  

För några veckor sedan kom kommunen på besök och gjorde inspektion hur jag hanterar gårdens gödsel. Jag fick godkänt på alla punkter och de hade aldrig sett sån enormt stor bajsplatta någonsin. Allt enligt skolboken. Till och med ligghallarna har betonggolv så det läcker inte ut urin och bajs från dessa. Gödslet ligger så länge på plattan att det hinner brinna klart och bli till jord. Hittills har jag aldrig tömt den på dessa två år. Ingen människa eller miljö störs av gödslet. Ändå fick jag ett brev härom dagen att jag är ålagt att betala 2600:-/år i bajsavgift. Varför?

argt ringde jag upp kommunens tjänsteman som skrivit ut brevet. Hon fick nog en dålig dag. Självklart, det fattar jag med, är det inte hennes beslut utan kommer från kommunfullmäktige. Men nu råkar hon jobba med bajshantering och det var hon som var ute med en kollega och tyckte allt såg bra ut. Hon informerade mig då om att de skulle komma ungefär var tredje år på inspektion. Sa inget om årlig avgift på över två och ett halvt tusen kronor!

Skulle jag misskött eller missköta gödselhanteringen så skulle jag kunna böta med upp till 200.000:-, men nu har det inte skett. Det här är bara en byråkratisk skitavgift för att kommunen ska kunna klappa sig på bröstet och säga att de jobbar bra med miljöfrågor.

vilka miljöfrågor kan man ju fundera på? Inget läcker ut och jag använder inga farliga kemikalier, har inte ens en verkstad. Det finns inget känsligt vattendrag eller skyddad natur runt om gården.

I sin avgift var det beräknat på 3 timmars arbete: Själva besöket och sedan rapportskrivning/adminstation. Timavgiften ligger på 875:- . Summan blir 875x3 = 2625:-/år men då de bara ska komma var tredje år och göra besök och rapport så ska jag betala två år i onödan?! 2625x3 = 7875:- för 3 år. Helt totalt onödiga utgifter!

När de gjorde den här inspektionen så hade jag fortfarande ridskoleverksamhet. Jag har lagt ner den pga att det inte går ihop sig ekonomiskt och är fruktansvärt tidskrävande och tar all min fritid på helger och kvällar. Skulle jag få nån ekonomi i det skulle jag behöva jobba precis jämt och ändå knappt gå runt. Såna här avgifter, helt i onödan blir och kan bli dödsstöten för många egna företagare. Att driva verksamhet med djur är hutlöst kostsamt oavsett om det handlar om 4H-gård, hel eller deltidsbonde eller ridverksamhet av något slag. Som egen och liten företagare har man redan massor av avgifter och ekonomisk press. Ändå ska man vara mjölkkossa åt kommunen.

Jag tog emot kommuninvånares barn till min ridskola och djurgård. Här fick barn och ungdomar tillfälle att umgås med olika lantbruksdjur och lära sig rida. jag betalar kommunskatt som alla andra. Men vad får jag tillbaka från Sandvikens kommun? Jag betalar skatt som går till vatten och avlopp för de som är bosatta i stan, deras gatlyse, deras parker och kollektivtrafik, deras snöröjning och sandning vintertid, deras satsning av att gräva ner bredband via fiber genom kommunägda företaget Sandnet. Inget utav detta har jag någon som helst behållning av. Jag har eget brunn för vatten och avlopp, betalar för snöröjningen och sandning av vår gemensamma väg, jag har inget gatlyse, ingen kollektivtrafik här om man inte räknar med en buss som går morgon och kväll men det ligger en kilometer bort efter en oupplyst grusväg. Jag ar uset mobilnät och det enda bredband jag kan välja är hos Sandnet och det enda de erbjuder mig är 8 MB då jag bor för långt bort för mer. Bara tacka och ta emot alltså. Glöm fiber och snabba hastigheter. Sandnet har upp till 24 MB men inte till mig. Mina vänners 7-åriga dotter nekas skolbuss utan ska gå två km på en oupplyst grusväg genom skogen och sedan ta den ordinarie bussen från riksväg 272. Där ska hon stå ensam och vänta tycker kommunen.

Anledningen att jag ska betala dessa 2600:- själv och inte kommunen är för att de tycker i kommunfullmäktige att det är orätt att de boende i stan ska stå för våra inspektioner, vi som har valt att ha djur. Men vi vänder på det? Är det inte orätt att jag som betalar SITA att tömma min trekammarbrunn 2-3 ggr/år ska betala för avlopp jag inte har användning av? Jag använder inte kommunalt vatten. Jag ska ändå betala åt de som valt att bo i stan. Om min brunn går sönder eller en ledning spricker får jag bekosta det själv. Bor du i stan tas det på kommunpengar, dvs skatt från invånarna. Var är rättvisan?

Säger bestämt nej till lantbygdsföraktande politiker! Bort med er! Tänk om och tänk rätt! Vi på lantsbygden betalar mängder i skatt för sånt vi inte har någon som helst behållning av. Jag vill inte ha en bestraffningsskatt i form av årlig bajsavgift för något jag sköter klanderfritt. Jag har skapat bajsupproret på Sandvikens kommuns fb sida. Jag kommer vända mig till andra hästägare via sociala medier. Jag vägrar betala bajsavgift! Någon måtta får det vara från Sandvikens kommunfullmäktige! Inom kommunen äskar de för pengar. Vill staten ha miljökontroller bör det ske på något bättre sätt än att mjölka lantbygdens folk på pengar som är helt onödiga. Ska jag betala för mina hästars dynga ska banne mig varenda hästägare/hållare betala för sina hästars skit! När de fått in alla så kan vi börja betala. Oftast är det de med ett fåtal hästar som slarvar med gödselhantering och inte har betongplatta. Mina små hästar skiter mindre mängder än stora hästar. det går att vända till leda.

Men framför allt: skippa bajsskatten!

Vi hörs!