Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det.

Djuren klarar kylan bra. De är skapta för årstider och så länge de äter är det som att lägga in ved i en brasa. DEt gäller att hålla lågan i liv genom att ge dem mera mat än när det är varmt. Det gäller alla djur. Idisslare dvs kor/får/getter har som ett jätteelement i buken. Idisslingsprocessen med alla dess bakterier som är verksamma bildar värme. HAr hört att kor inte fryser förrän det är kallare än -25 C. Vet inte om det stämmer, men varken Leo eller Grynet har frusit. Nu ligger de på en halmbädd som värmer och helt dragfritt. Fåren undrar jag om de ens kan frysa? Under förutsättning att de har mat och varmt att ligga på. De har både idisslingen och all ull. Klipper man ullen vintertid eller när det blåser, regnar och är rått ja då fryser de. Men det är ju inte underligt. Som att vi skulle ta av dunjackan och bara gå i understället och bli blöt och kall.

Angoragetterna saknar underull. De brukar kunna frysa men i vinter har de inte gjort det. DE bor på box med enorm bädd som brinner som man säger. Dvs avger värme. När man gräver i en sån bädd ryker det och jag läste på någon tråd att någon stuckit ner en termometer i sin bädd som gick upp till +27 C. Så de sover på en prinsessbädd. Tydigare vintrar har de behövt täcke men inte den här säsongen.

Hästarna lät jag vara kvar ute när det blev som kallast. De har en enormt väl fungerande päls. Pälsen bildar ett isolerande lager och kroppsvärmen stannar kvar mellan hud och hårtoppar. Jag klär normalt aldrig på täcke på den här typen av häst som jag har. Kallblod, shetlandsponnyer, islandshästar och gotlandsruss får en rejäl vinterpäls som står emot kyla, snö, vind och viss mängd regn. När de byter päls vår och framför allt höst är de känsligare och då kan det hända att de får regntäcken om det öser ner. Aldrig annars. Dock aldrig en regel utan undantag. ARne har täcke nu. Han frös när temperaturen gick nedåt. Spelade ingen roll att jag öste på med mat. Han frös ändå. En sån häst SKA bära täcke. Allt annat anser jag är djurplågeri. Däremot tog jag inte in honom. Ute i hagen har de varmvattenbalja, fri tillgång på hö och kan gå runt och röra sig. Att ställa in en frusen häst på box i kallstall med vattenhink som fryser till is och som inskränker rörelsemöjligheten är värre. Vet inte varför just ARne är frusen. Valiant har inte heller en enorm pälsväxt men fryser inte ett dugg. Men det är väl individuellt som för oss människor. Har inte "skämt bort" Arne heller med täcken utan han lever på samma villkor som gårdens andra hästar och han är inte i dåligt hull.

Den där forskaren som jag nämde ansåg att täcken över lag var onödigt på alla hästar oavsett ras. Jag tycker också att alldeles för många behandlar sina hästar ur mäskligt perspektiv. Bara för att vi fryser behöver det inte innebära att djuren gör det. Man kan vänja sig vid kyla. Jag minns min tid när jag bodde i lägenhet, gick hundpromenader vintertid, visserligen jobbade på förskola och där är man ju ute varje dag men max 2 timmar i streck. Jag frös jämt! Hatade kyla! Figrarna blev vita och värkte, tårna iskalla vilka superdojjor jag än hade. Sen fick jag ett infall att flytta till fjällen. Hej hopp vinter från oktober till slutet av april och in i maj. Det var ju bara gilla läget. Första året frös jag jämt. Min ena jobbarkompis gick i shorts vid +10 C och sa att nu är det ju sommarvärme. Jag trodde jag skulle storkna och vägrade ta av mig thermobyxorna och vinterjackan. Sen hände nått. Åkte skidor i -15 C och var ju tvungen att ta hand om hästarna även om det blåste as och var -29 C. Lärde mig klä mig rätt också. Vanliga vantar,typ skidvantar som finns på sportaffärer är så värdelösa! Tumvantar och jag har två tumvantpar i ren ull och med de kan jag hålla metallgrepen och mocka utan att bli kall. Rider i dem också när det är kallt. Overall är underbart eftersom ingen värme går ut annat än vid halsen. I skorna har jag bara raggsockor direkt på fötterna.

Men forskaren var det. Han påstod att hästar inte fryser när de skakar. Att de skakar för att omvandla vitt fett till brunt fett och det var inte synd om dem. Jag får knottror av ilska! Att skaka vid nedkylning är fysiologiskt och det är för att aktivera musklera att röra sig och jobba med blodtillförseln. Om vitt blir brunt skiter jag i. Att låta ett djur skaka är djurplågeri. Ingen kommer övertyga mig något annat! Men självklart kan man som sagt vänja sig vid kyla. Under förutsättningar att det sker succesivt och att hästen får tillräckligt med bränsle/hö. Brasan får inte slockna. Men många har skräck att hästen ska bli fet. En häst som äter för att hålla värmen blir inte fet. Den förbränner. Gäller bara att lära sig HUR mycket den förbränner så man inte ger för mycket. Bildar du en majkase (av hö) när det hade räckt med (hö som för) en kamin, ja då blir de feta. Många hästar har samma täcke inne som ute och sen undrar ägarna varför de fryser och klär på dem dubbla täcken. Ja men sitt inne i jackan och gå ut i samma kläder så får du se... Att alltid gå med täcken, vår, höst och vinter och ibland även på sommaren kan inte vara hälsosamt. Det inskränker om inte annat på rörelserna. Många sätter åt täckena rätt hårt. Hur blev det med frambensmotoriken? När hästarna får skav borde man tänka till. Men visst, med Arne som egen erfarenhet så är att frysa högst individuellt.  

När jag bodde i fjällen var jag på jakthundsträning för stående fågelhundar. DEt var -25 C om inte mer. Vi höll till utomhus hela tiden under flera timmar. Tränade, grillade korv och umgicks. Jag och en till utav minst 15 peroner hade täcke till våra hundar. Det var pointrar och settrar. Jag fick höra att hundarna skakade av upphetsning, att de omvandlade fettet och därför inte frös. Deras hundar blev tvingade att under lydnad och diciplin ligga i still i minst 20 minuter. Den som reste sig fick skäll. Jag gick aldrig mer dit. Jag mådde så dåligt av att se hur de hanterade sina hundar och deras attityd till att hundarna frös kommer jag alltid förakta. Ni som sett en pointer vet hur kala de är under magen och insidan av benen. Det är inga välklädda huskey eller malamute. Det är som att jag skulle tvinga Rigmor att ligga så. Att sen komma undan med att de fryser inte utan omvandlar fettet (vitt till brunt ni vet) är upprörande. Hundar kan skaka av upphetsning, det håller jag med om. Men kom igen det var -25 C. Vem chansar som älskar sin hund?!

Kaninkillarna som bodde i Ankeborg frös. De fick flytta in. Fast de kanske bara omvandlade fettet och borde bott kvar ute.... (ironi).

Valiant går in på nätterna. Han har ingen ligghall/vindskydd. Att snön ligger kvar är beviset på hur väl isolerande pälsen är. Värmen släpps inte ut.

Man kan ju undra om hästarna dog i sin nyhalmade ligghall?

Franska väduren Sandy och Snövit bor även de på upphöjd bädd. Men det värmer underifrån.

Fåren gräver gropar i stöbädden och kryper ner i.

Frostklädd päls.

Hm. Jag trodde dörren frusit men nej det är bädden som trycker. Fick klättra in och ut för att ge vatten. Tur det finns lucka! Men getterna bor varmt och med bästa utsikten. Jag kommer få slita som ett djur i vår med att ta ut alla bäddar, men den dagen den sorgen.

Barnkammarna är klara och väntar på inflyttning. Det ska på mer spån och sedan tjock med halm. Bakom skärmväggen hänger en värmelampa så killingen/lammet kan gå in och närma sig men morsan kan inte käka på kabeln. Får är nedriga på att äta på allt!  

Klas-Göran hittade ett eget sätt att nå smulorna matte la på toppen.

Tanterna var lite osams idag.

Vintern är vacker!

Merlin har haft stjärnornas krig. "- Vaddårå?!"

Det är synd om hundarna och katterna när det är så här kallt. Amy och Rigmor fryser så de skakar och Amy får köldkramp nästan omdelbart. Tror det beror på åldern. Precis som människor blir blodcikulationen sämre med stigande ålder. Katterna får inte gå ut. Rioja, en utav "innekatterna" hittade jag tidigt en morgon i grannens kallstuga. Jag brukar alltid försöka ropa in katterna om kvällarna och vintertid kommer de in självmant. Men Rioja kom inte. Jag satt uppe och tittade på en serie långt in på natten. Tyckte jag hörde en katt som grät från vägens håll men såg ingen. Tillslut började jag leta. Först inne överallt. I Garderober, vinden, källaren, under och över ,en ingen katt. Gick ut med ficklampan om hon var instängd i källaren eller uthuset. Hörde henne gråta desperat från grannens tomt. Smög över och letade. Trodde först hon satt i ett träd eller blivit påkörd. Känd mig rätt dum som smög med ficklampa hos grannen men jag var ju tvungen. Rioja tjöt i högan sky och satt i fönstret på deras uthus. Hon hade blivit instängd och när jag fick tag i henne skakade hon av köld (eller omvandlade vitt till brunt) och var helt lealös. Lillskruttan! Bar in henne till maten och värmen. Nu får de vara inne tills det blir blidare väder. Är glad att jag är så enveten att jag letar. Älskar mina katter och sover dåligt om jag inte vet var de är. Tänk om jag bara gått och lagt mig och inte börjat leta förrän dagen efter och kvällen efter. Usch vill inte ens tänka på det. Det är många katter som far illa vintertid. Rufus ena öra är troligtvis förfruset och trillat av eller också har någon klippt av det. Det vet bara han. Men det är en helt rak linje utan knöliga gamla sårytor.

Nu ska jag krypa ner i soffan. Vi hörs!      

God fortsättning gott folk! Jag är inte så bra på det här med nyårs löften, vill hellre kalla det mål. Men jag har intalat mig själv att bli bättre på att svara på era kmmentarer. Jag läser dem alltid, även om det inte är dagligen jag besöker min blogg, och tycker det är kul med respons. Tyvärr har jag oftast väldigt bråttom när jag skriver och kommer på ungefär samtidigt som jag loggar ut och stänger ner datorn att "fan kommentaterna IGEN". Fram till rätt nyligen så hade jag ju inget bredband så göra internetdelning från telefonen och börja om var för krångligt och tidskrävande. Nu mera har jag bredband - kors i taket! Har dessutom netflix så jag känner mig nästan pånytt född och i en annan tidsepok. Gissa en som kollar ikapp på filmer! Patrik övertygade mig att börja kolla på The 100 som handlar om hundra tonåringar som blir tillbakaskickade till jorden 97 år efter typ jordens undergång. Skitspännande!

Det är kallt som tusan. Men snön lyser med sin frånvaro. Blandade känslor inför det. Så skönt att slippa skotta både med trakor och handkraft. Det är både tråkigt och tidskrävande. Men stackars hästarna får ömma fötter av den knaggliga marken. Ni vet lera som trampats och sedan frusit till kraterlandskap. Jag tar in stona i stora hagen som har det värst ibland om nätterna så de får vila fotsulorna. Pojkarna, 7 st med Valiant i egen hage går alltid in om nätterna. Ids inte halma deras ligghall. Mikko brukar dessutom inte gå in i den och 7 boxar är överkomligt att mocka dagligen.

Idag fick Anki flytta in. Han höll på att förfrysa näbben och ansiktet. Blev rosa/vit om näbben och blåtonad i ansiktet. Fick lyfta ut all djurmat ur ena boxen i djurrummet och stoppa in Anki där. Han stormtrivs! Får valla honom till duschen då och då så han kan duscha och slabba på ankors vis. Han är van att bli vallad och umgås med hundarna är inget problem. Myskankor är inga vintertåliga fåglar. De kommer ursprungligen från syd- och mellanamerika så vårt klimat blir för kallt. För mig är det ingen skilnad att ha en anka eller papegoja inomhus. Han är ju inte överallt och bajsar ner utan i sin box och går på en liten vallningspromenad då och då. I boxen har han spån och det han behöver och framför allt värme. Jag satte en tomteluva över huvudet på honom så bar Patrik in honom. Mössan sätter man på dem för att det stressar mindre trots allt. Bäras runt på är inte Ankis grej.

Han verkar trivas utmärkt till undulaternas tjattrande.

Hönsen har värmelampan igång.

Ståtliga tuppen

Torsten och Svante har fått ett hönät istället för hög med hö. Blev så less på att de kissar och bajsar i höet. De behöver hö för att hålla magen i trim men det är så där spännande att ta hand om deras sanitära olägenhet. Har de inte hö på golvet går de duktigt på pottan. Svante står by the way och kissar på bilden... Valde att hänga nätet över pottan, de smular mycket och då blir det ju samma lika igen.

Nu när de blivit större har de tillgång till hela djurrummet. Men ibland får de komma ut och leka med oss.

Merlin och Svante myser. "Får jag sova med dig?"

"Tack snälla du! Vad vi har det mysigt du och jag" 

Shettisgänget och russfölen på nyårsafton. De vickade inte på ett öra trots bomber på tolvslaget. Annars var nyår väldigt lugnt och tyst här. Att folk smäller av precis runt tolvslaget får vara okay, jag är ju ingen som fattar tjusningen med att skicka upp pengar i luften som regnar ner som tungmetaller men det finns ju dem som ser det annorlunda. En kompromiss för djurens skull att skjuta på tolvslaget. Amy upplevde sitt livs bästa nyår. Hon sov förbi tolvslaget. 9 år och börjar höra dåligt. DEt har sina fördelar det med.

Russgänget stod inne. 

Fina Norrgårdens Extra

Hundarna leker herre på täppan. De har lika kul i stallet varje dag. Fullt ös och massa hyss med att sno bortsar och moffa i sig bajs. Aldrig växer de upp.

Ankorna i Ankeborg bryr sig inte det minsta om kylan. Deras enda bekymmer är att vattnet fryser så jag får byta ofta. Kaningrabbarna bor kvar ute eftersom snön inte tycks komma än. De har både ett hus och en lucka in till en gammal fårbädd att värma sig på men de sitter ofta på höhögen och myser. De fryser inte heller. De har ju alltid bott ute och har fri tillgång på havre, kornkross och pellets förutom hö. Samling kring pumpen!

Mina husdjur (ja och så Anki numera som inte är på bilden)

Aldis avnjuter frukost en kylig morgon.

Russbarnen har kul ihop. De hänger ihop som ett tonårsgäng. Isolde, Russin, Svalbard, Qlådia och Gullvi.

Samtliga hagar har varmvattenbaljor. Även pojkarna och Valiant trots att de går in. Är både rädd om djuren att de annars dricker för lite och för lat för att hacka is. Det ska vara lätt och smidigt med det som går.

Lyckliga Lojstabarn som numera får vara utomhus. När de kom var prio ett att tämja dem och få dem att acceptera mig. De fick gå själva i ladan och vallas in på box om natten som rutin och bli vana vid mig. Steg två var att vänja in några "tanter" i taget till dem och få in dem i ny flock successivt. När de etablerat flock vågade jag släppa ut dem. Som ett i gänget så är risken minimal att de drar iväg till skogs om de inte skulle respetera elen. Hade jag släppt ut dem från början hade jag aldrig fått in dem igen om de kutat genom stängslet. Skogen var det enda de visste om och hade trygghet i förutom varandra. 

Har lärt Savannah "hoppa dej"- kommandot. Vet inte om det var så smart. Hon vill hoppa hela tiden. Blir ju mindre praktiskt när hon blir en vuxen get på 40-50 kg!

Lilla Greta som var sjuk mår prima. Bökar lyckligt i nya halmen.

Fina Leo! Mina gossekossor.

I helgen träffade vi Carola och spelade spel och hade kul. Var alldeles för länge sen vi sågs. Hon har jobbat mycket och ibland hinner man inte ses av olika skäl. HOppas på bättring nu 2016.

Vi hörs!