Kennel Krokanden

Direktlänk till inlägg 4 mars 2016

Long time ago

Av Johanna Nordin - 4 mars 2016 13:34

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns personer som jag inte vill ska läsa. Såna som inte kan låta bli att kontakta mig om och om igen. Men eftersom jag är en fighter så blir jag förbannad och tänker att de personerna ska inte hindra mig och er läsare som faktiskt är helt normala trevliga personer som respekterar både ett nej och privatliv. Nu kan man ju ”enkelt” blockera ip-adresser men det hjälps inte i somliga fall då somliga har tillgång till för många datorer och jag antar att det är en tjänst att betala för så man kan spåra adresser. Så intresserad av det är jag inte. Då slutar jag hellre skriva och fortsätter på mitt eget sätt. Det här blev ju väldigt klurigt skrivet känner jag nu.


Det har såklart hänt massor sedan sist! Vintern börjar gå mot vår även om det snöar just idag och vintern vill hänga med. När jag tänker tillbaka på vintermånaderna så känns de som ett grått töcken på nått sätt. Skitjobbiga. Jag fick ju diagnos muskelsjukdom av nått slag jag inte tänker gå in mer på, i höstas. Jo tack. Muskelinflammation kom lika hastigt som ett mail och satte sig kring svanskotan. Jag kunde inte sitta och röra mig var bättre men ont. Nu är jag en jävligt envis person, det ska man komma ihåg. Smärta är just bara vad det heter, smärta. Så jag kämpade på med min muskelinflammation. Räknade ut att jag hanterar 900-1000 kg/dag i stallet/lagårn. Hö och vatten. Då var inte mockning inräknad. Vattnet får jag dra i 25 liters dunkar. Sätter koppel på vattendunken och drar den efter mig. Eller de. Drar nästan uteslutande två samtidigt. Den jävligaste dagen på året, en svinkall januaridag med -28 C dagtid så small det. Ett hel---- ryggskott när jag stod och hällde upp en vattendunk. Eftersom jag var ensam var det ju bara fortsätta. Djuren var inte klara med mat och vatten. Kröp runt på alla fyra och gav mat. Men det funkade det med. Djuren undrade säkert men de är så pass kloka att de förstår. Ryggskottet satt i ungefär två veckor. Muskelinflammationen jag fick i röven för att tala klarspråk sitter kvar än. Kan inte sitta normalt på en stol och har ischias från rumpan ner till benet. Nu värker det inte längre som från början. Då var ena rumphalvan stenhård och hade isande stötar. Nu är det bara sockerdricka i foten så fort jag står still. Nu kan ju inte jag lägga mig ner och tycka synd om mig själv. Smärtan måste uthärdas och faktum är att smärta bli bättre om man mästrar den. Sa till en kompis vid ett tillfälle: ”Äh smärta har ingen dött av” men hon skrattade och sa joooo. Men jag hävdar fortfarande att det bara är smärta.


Förutom smärta så har jag haft sedvanligt problem med vattnet. En ledning frös sönder i stallet. Fyra gånger hade jag elfel och utan el med allt det innebär. Det var den kallaste perioden så på nolltid frös alla djurens elbaljor, det var becksvart i stallet, elkablarna i vattenrören funkade inte och så vidare. Självklart var det då när jag hade som ondast och var som mest orörlig. Ska det jävlas ska det göras ordentligt! Blev grym på att söka elfel på egen hand. Gården är enorm. Att ringa ut random elektriker fungerar inte. Bara de två som hjälpt mig med elen kan och vet hur det fungerar här. Finns liksom ingen riktig logik och det hänger massor av kablar här och där som är avklippta till gamla elskåp och elektronik från den tiden det var mjölkgård här. Faktiskt Gästriklands största på 80-talet så då kanske ni förstår att det är stort här. Allt det sköter jag på egen hand. Det är tur att jag är lite störd ;) Sista elfelet blev lite väl svårt att lösa på egen hand. Det hade brunnit av en stor säkring i elskåpet till hela gården, det skåpet som bara elektriker får öppna. En fredagkväll i vinterkylan. Varför inte en onsdag kl 11? Det är som när djuren blir sjuka. Alltid en lördagkväll, helst storhelg. Tack och lov kom Bengan, min elektriker ändå! Såna människor är värda en stjärna i himlen!


Jo den kallaste dagen på året då föddes två angoragetkillningar också. Savannahs mamma tyckte det var en bra dag att klämma ur sig på. Kom ut i stallet och hittade två blöta iskalla killingar som mamma inte ville ha. Tryckte in dem innanför overallen och bar in dem. Sen dess har de bott inne. Angoragetter har ingen underull som får så det var för kallt i stallet. Eftersom mamma inte ville ha dem var det ändå ingen mening för mig att kuta ut i tid och otid och mata dem under värmelampa. Storebror och Lillebror heter de. Världens charmtroll!

Ankan Anki han frös sig blå och jag tyckte han var ensam där ute i kylan så han fick flytta in han med. Så sammanlagt bodde här fem hundar, två grisar, två killingar, en anka och fem katter. Finns det hjärterum så finns det stjärterum heter det ju. Mitt i allt drog jag igång en renovering. Golvet i köket och hallen skulle bli nytt och väggarna kläs med bröstpanel och målas vita. Det enorma köksbordet byggt av en skiva på två köksskåp revs ut. Det tog både för mycket plats men framför allt hatade jag barstolarna. Det går inte sitta på barstolar i längden! Det är döden för kroppen och köket är husets hjärta, här sitter jag jämt. Så med alla djur inomhus pågick så även renovering. Anki kommer inom kort få tre damer så snart är han inte ensam längre. Men hundarna är en del utav hans flock, de går ju i trädgården ihop. Han trivdes som fisken inne. Hittade tre kompisar! En i spegeln, en ugnsluckan och en i glasdörrarna till köksskåpet.


Ja så drog ju tikarna igång med februarilöpet också. Mitt i renoveringen och alla djuren. Jag var optimist, erkänner det. Tänkte att det får gå med en hane och tikarna och första löpet då är han så liiiten att han förstår nog inte. Jodåsåatt. Helskotta heller! Han har ylat, skällt och juckat så fort han fått chansen. Började i samband med löpen att lyfta på benet men var inte riktigt rumsren så han började i stressen lyfta lite här och lyfta lite där här inne. Superomysigt! Hundarna har av naturliga skäl varit delade på och det fanns stunder jag önskade samtliga dit pepparn växer. Somliga tycks ha svårt att lära av gamla misstag. Jag till exempel. Men nu är de här februarilöpen ett minne blott och Merlin slutat att skvätta kiss och annat kladd och blev på kuppen en stor rumsren kille.


Mars, det är vårmånad nu!! Hopp om livet igen! Här i veckan sålde jag samtliga vuxna angoragetter. Tog mitt förnuft till fånga. Jag måste minska lite. Inte en sån här jävla vinter till! De är skitsöta och släppa Savannah var svårt. Men det gick fort och samma dag var fårklipparn här och 31 får skulle klippas och sorteras i olika grupper så det fanns inte tid att känna efter och vara ledsen. Sen vet jag att det fick det bra. De blev dalmasar och kom till en familj med fyra angoragetter sedan tidigare. De vet vad rasen innebär och gillar att greja med ullen. I min drömvärld gillar jag också att greja med ullen. Synd bara att drömvärlden inte är verklighet. Men OM under skulle ske så har jag sparat ull från den här klippningen. Jag har ju en spinnrock för bövelen.


Jag vill förutom för min hälsas skull få ner djurantalet så jag kan ta in alla om nätterna i framtiden. Årsunda ligger mellan sex olika vargrevir. 1. Glamsen söder om Gävle ner mot Älvkarleby och mot Hedesunda med sju observerade vargar, 2. Hofors som just har fått revir 3. De fyra reviren runt Ockelbo som ligger drygt 4 mil härifrån. Jag vill göra det jag kan för att säkra för mina djur. I stallet står 10 stycken dräktiga tackor som inom de närmaste veckorna kommer lamma. De har lånat ponnyboxarna i nya stalldelen och står två och två. Vill ha dem inne så jag kan ha full koll på dem. Så pass det nu går att ha full koll. Klas-Göran har varit duktig kille och skött sin uppgift med väl godkänt. Han är så pass bra att han får hänga med en säsong till. Dutti Klas-Göran!

Alfred, min monsterbagge av rasen oxford down blev insläppt till sina fem oxford downtackor. Om han är lika duktig så väntas det lamm i augusti och september. Han blev så glad och mycket snällare när han kom ihop med damerna. Kallar honom monster för att han är enorm!


Annars peppar peppar, har djuren hållit sig friska i vinter. Sålde Ljufa, min ljusabruna islandshäst. Jag kände att det fanns aldrig tid att åka och rida henne och hon var bara ett gnagande dåligt samvete. Hon var min drömhäst så det var stor vånda innan beslutet fattades, men så skönt när det var över! Plötsligt fanns det ork och tid igen. Det är precis som att när det blir en grej för mycket så faller allt. Hon fick det jättebra hon med så slutet gott även där.


För min del, förutom gård och djur, så har vintern varit jobbig. Vintermånaderna är som oftast rätt tunga men den här vintern extra slitsam. December var ångestmånad delux. Satt uppe till fyra-fem på morgonen med ångest. Klarvaken med ett sus och oro i kroppen. Det är bara konstatera att jag mådde inte alls bra av det där förhållandet och att tro att man kan lappa ihop något som en, eller snarare flera gånger, blivit förstört är bara dömt att misslyckas. I januari valde jag att hoppa av. Ska jag ha ett förhållande ska det ge energi. Inte suga musten ur mig. Jag blev aldrig kär. Jag trodde jag var på väg att bli kär men det hände aldrig. Nu mår jag så mycket bättre igen.


Nu ser jag fram mot massa roligheter! Förutom alla gulliga underbara djurungar så har kom Patrik en dag och frågade fint om jag ville följa med till Berlin en vecka i sommar. De hade nämligen bokat för fyra personer och de är ju tre, om utifall att jag ville åka med. Älskade vänner! Såklart jag vill! Längtar som en tok! En helg är bokad för några vänner som kommer hit. En fredag-söndag. Ska bli sjukt kul att ses! Sen händer väl alltid lite smått och gott. Idag till exempel. Ska snart göra mig klar och åka in till Gävle och träffa Helena och Linda från Piteå. De är på genomresa och vi ska käka på Gävlebro. Gäller att ta varje tillfälle att ses när det är så långt mellan oss.

I helgen hade vi fest med partygruppen som vi kallar oss. Vi har tema varje gång och den här gången var det ”barn på nytt”. Jag var en treårig prinsessa. Första gången i hela mitt liv som jag varit en rosa prinsessa och dessutom hade napp! Jag var nog mer åt en pojkflicka när jag liten.


Jo så har jag börjat en skrivkurs också! På vuxenskolan i Gävle. Skriv ditt liv heter kursen. Tänkte det passar mig som handen i handsken. Skriva av mig allt som varit i mitt liv och förhoppningsvis kunna lägga stora delar till handlingen. Varannan tisdag träffas vi. En grupp om sex personer och ledaren. Helt fantastiska personer! Jag skulle kunna bli kär i dem allihop.

En dag impulsköpte jag en billig, säker en skitgitarr också. Spelade på den tiden jag gick förskollärarutbildningen. Trodde jag kom ihåg några ackord. Jo tjena mittbena att jag gjorde! Fingrarna spretade ovilligt åt alla håll så jag har anmält mig till en nybörjarkurs. Skulle helst vilja spela viol. Men jag börjar så här. Skulle vara mysigt att göra klassikern, ni vet kompa till en lägereld. Det var länge sen jag var med om nått sånt!


Så det är väl lite av det som hänt här. Trodde på en kort blogg men jag har skrivit länge nu. Var visst mycket som hänt här. Eller också är jag för bra på att ”prata”. Ni får läsa det här så lägger jag ut bilder under helgen. Ids inte just nu ;)


Vi hörs!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna Nordin - 4 augusti 2019 21:57

Av Johanna Nordin - 8 september 2016 11:51

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Av Johanna Nordin - 20 mars 2016 12:12

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Av Johanna Nordin - 8 januari 2016 13:41

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...

Av Johanna Nordin - 4 januari 2016 18:58

God fortsättning gott folk! Jag är inte så bra på det här med nyårs löften, vill hellre kalla det mål. Men jag har intalat mig själv att bli bättre på att svara på era kmmentarer. Jag läser dem alltid, även om det inte är dagligen jag besöker min blo...

Presentation

Fråga mig

96 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards